Det känns helt sjukt att ha hennes kökssoffa här, den ska ju stå hemma hos henne, det är den vi ska sitta på när vi kom på fika. Jag har ingen att skicka sms till att "nu kommer tidningen" eller "promenad till dagis"...
Det är ingen som möter oss på andra sidan järnvägen...
Ett par gånger när jag pratade med mormor hade hon hört någon bra låt på radio som kom bla får jag ligga med dig då å oh my good what a wonderful suprice, så skruvade hon upp på hög volym så fick jag lyssna på hela refrängen <3 br="br">Det skulle inte vara såhär, sista gången jag hälsade på var du tvungen att åka å röntga dig, jag fick inget riktigt hejdå, de grämer mig, blev du besviken över att jag var tvungen att gå?
Jag försökte även ringa men du hade sådan hosta så vi kunde inte prata som vi brukade. Vet du att jag älskar dig mormor? Känner du det?
Det är en enorm saknad som gör livet otroligt smärtsamt och svårt att ta sig vidare, lägenheten är snart tömd, jag har en massa saker här hemma som tillhör mormor, det känns både bra och dåligt, vill ju inte att någon ska slängas för slängandets skull heller, jag saknar verkligen dig mormor, det skulle inte bli såhär vi skulle ha många år tillsammans till, min allra bästa vän, världens bästa mormor, finns inte här för mig längre, pga den där förbannade cancern! Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, jag försöker hitta på saker som vi gjorde innan, men det är inte desamma, men jag försöker få allt att falla på plats, men det tar emot och det är svårt.
Vila i frid älskade mormor, vaka över oss vår underbara ängel, se till att inget händer oss! Vackraste ängel <3>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar