onsdag 21 mars 2012

En kvarts paus innan nästa...

Ja.. nu har vi varit på kyrkis jag och Arvid å ätit våfflor, de var himla gott. Fick utdelat alla mina nivea deodoranter så hoppas alla får nytta av sina. Ja.. annars.. tro.. sitter och funderar på varför man inte räknas med..... ja visst det är en tycka synd om mig tio minutare men jag tycker de är så förbannat tråkigt att aldrig räknas med både i familjen och i umgängeskretsar bara för att vi råkar ha barn och att jag är gravid.
Kan informera sådana personer om att bara för att man har två barn slutar man inte leva, och bara för man är gravid så är de ingen sjukdom, jag lovar de smittar inte.
Men det är la så. en gravid och 2 barns familj är väl inget roligt å umgås med? Oavsett som jag skrev innan, om de handlar om familjen eller vänner.
Det är sådana här stunder man undrar va fan man stannade i Sverige överhuvudtaget för? Om vi hade bott i annat land kanske vi åtminstone blivit inbjudna till evenemang i familjen eller fått besök av vänner, om inte annat för att folk ville komma ifrån Sverige ett tag.
För det är jävligt tröstlöst att man inte ens kan få en förfrågan om man vill hänga med någonstans, alla tar bara för givet att man inte vill bara för man är gravid.
Även om andra ska supa sig redlöst fulla skulle jag tycka de var trevligt att hänga med å äta ute, vart jag tar vägen sen är väl inte deras problem?
Nej ensam är stark säger dom, men jag är glad att jag har min lilla familj där min närvaro och det jag gör är viktigt för det verkar fan inte räknas hos någon annan.

Så evigt tacksam för mina barn. Bättre å skita i omvärlden, får leva i min lilla bubbla.
Nu var de tio minturarna slut och nu ska jag bara sitta å vara en stund. Är trött i benen och magen men Svea ska hämtas så bara å ge sig ut snart igen.

Å ni behöver inte söka efter några kommentarer eller vara oroliga över att jag ska kommentera din fb status. Är så trött på att alltid misstolkas... men det är väl jag som är social inkompetent med. Så hejdå fb. skriver enbart på min egen å till de som skickar till mig eventuellt.

2 kommentarer:

  1. Känner igen det där allt för väl :-S Ju fler barn man får desto färre personer utanför den egna familjen (man o barn) bryr sig... skittråkigt, men tyvärr precis vad vi fått erfara. Orkar inte bry sig till slut, orkar inte skapa nya kontakter heller då man bara ses som "konstig/udda". Känns säkert inte mycket bättre, men du är inte ensam <3

    SvaraRadera
  2. Visst är de sinnesjukt... :/ konstigt att man ska behöa välja pest eller kolera för att passa in. Nej jag skiter nog i de med, de som är intresserade av att umgås med oss får komma hit och ta kontakt med oss, jag tänker inte jaga någon. kram

    SvaraRadera